Dan J. skrev:Eh, var det inte eternit på husen? Låter som att masonit skulle kunna dra åt sig en del fukt...
Nix pix, masonit ska det vara.
Masonit var ett alla tiders flexibelt och formbart trävarubaserat konstruktionsmaterial som av någon anledning förlorade i popularitet i skarven mellan 1970- och 80-tal.
Stockholmsutställningen 1930 gick i masonitens tecken, succén var formidabel och omedelbar, och i efterdyningarna kom "funkisen" (funktionalismen) då i princip vad som helst kunde byggas av masonit:
Köksinredningar, väggpaneler, innertak, yttertak, konstruktionsbalkar, fasadbeklädnad, lekstugor, sommarstugor, hela hus, lådbilar, riktiga bilar, husvagnar, kanoter och båtar, you name it.
Endast fantasin satte gränserna.
Givetvis även bilbanor, t ex Behco-banan av den svenske bilbanepionjärer Bertil Beckman.
Cykelbilen
"Fantom" är en gammal masonitklassiker som fortfarande kan köpas i form av ritning från
Hobbex. Finns beskriven i Claes Johanssons eminenta bok
"Folkhemmets farkoster" som till stor del handlar just om masonitbilar. Garanterat kul läsning, med en riktig, fullstor "Fantom"-ritning medstoppad i boken som bonus. Skaffa!
Mera masonithistoria finns att läsa
här.
Eller här (klicka på loggan):
För de riktigt intresserade rekommenderas tvenne böcker i ämnet masonit:
DN-Nisse Larssons "Känsla för masonit"
(Bokförlaget Max Ström 2005 – ISBN 91-7156-002-1)
med omslagspärmar av tvättäkta oljehärdad Rundvikmasonit:
Jonas Fröbergs "Masonit – De oanade möjligheternas material"
(Byggförlaget 2004 – ISBN 91-7988-253-6)
I dessa butiker kan man bl a läsa om Konsumbutiken på Möja, som ursprungligen var en utställningspaviljong på ovan nämnda Stockholmsutställning, men som efteråt flyttades ut till ön och blev öbornas första riktiga handelsbod. Den står kvar och används än idag, om än i betydligt om- och tillbyggd skepnad.
(Den röda "lådan" i bakgrunden är originalbutiken.
Det är förresten min kusin som är föreståndare...
)