Det verkar som om grafen idag är lika hett i forskarvärlden som racet mot högtemperatursupraledare var på 1980-talet.
Supraledare som fungerade även vid normal rumstemperatur skulle i ett nafs lösa all världens energiförsörjningsproblem, tänkte man sig då.
Dock har forskarna ännu aldrig varit i närheten av normal rumstemperatur, trots de åtskilliga forskarmiljarder som pumpats in av företag, stiftelser och regeringar världen över. Supraledare fungerar enklast och bäst vid temperaturer kring den absoluta nollpunkten, 0K (kelvin), dvs -273 grader Celsius. Det är dock såväl dyrt som omständligt att hålla en sådan extremt låg temperatur konstant.
Den hittills bästa "högtemperatur" supraledande ämne som forskarvärlden fått fram består av en legering av K-metallerna kvicksilver, kalcium och koppar med tillsatser av barium (salt) och syre. Denna grundämnescocktail blir supraledande redan vid nedkylning till en temperatur av "bara" 134K (-139°C). Särskilt nära målet rumstemperatur är det dock inte, inte heller i närheten av den kallaste naturliga temperatur som uppmätts på jorden, -89°C (Antarktis).
Låtom oss därmed önska dagens grafenforskare bättre lycka i sin strävan mot allmänt tillämpningsbara genombrott än vad såväl supraledar- som fusionsenergietablissemanget hittills har haft.
(Fusionsforskarna har hållit på sedan 1950-talet med att försöka utveckla en fungerande fusionsreaktor - "grön" kärnkraft med betydligt mindre radioaktiva rest- och biprodukter. Hittills utan större framgång...)
